Vi bygger det här samhället tillsammans

Vi bygger det här samhället tillsammans

Österängens konsthall 2015-2025

Österängens Konsthall fyller tio år och firar med sommarens stora grupputställning Vi bygger det här samhället tillsammans där tio av Sveriges mest intressanta konstnärskap just nu medverkar. Konstnären Johanna Billing, som gjorde den första utställningen på konsthallen 2015, har bjudits in att curera utställningen som undersöker vad konsten betyder - för samhället, för enskilda människor och för lokal organisering i tider av krig, klimatkris och hotad demokrati.

Under de tio år Österängens konsthall har funnits det skett en gradvis förskjutning i synen på kultur och folkbildning - där det som byggts upp under dryga hundra år av folkrörelser, i form av mötesplatser, replokaler, ateljéföreningar, konsthallar och studiecirklar, nu i snabb takt monteras ned. Österängens konsthall är bara en av alla de platser runt om i landet som tvingas slåss för sin överlevnad och motivera både sin egen och konstens existens för att vinna gehör hos politiken. Samtidigt växer en annan rörelse fram, från konstnärerna själva, där konstnärerna axlar nya roller och tar ansvar där samhället fallerar - för hotade byggnader, för bortglömda eller ignorerade kulturarv, för minoriteters rättigheter, för klimatkrisen och för hela lokalsamhällen.

Sedan 2015 har närmare 200 konstnärer och självorganiserade grupper varit med och format och påverkat konsthallens utveckling, platsen och människorna där - men har själva samtidigt influerats av de möten med publik och rum som konsthallen möjliggör. Det är denna dialog mellan konstnärer och konsthallen, dess plats och publik som vi utgått från i arbetet med grupputställningen Vi Bygger det här samhället tillsammans. Snarare än en retrospektiv över vad som varit har vi bjudit in tio konstnärsskap på ett återbesök för att checka in i konstnärernas praktik här och nu. Vad har hänt på vägen? Var står vi idag?

Utställningen tar avstamp i den aktivism som präglat konsthallens program med utställningar kring frågor som biologisk mångfald, transrättigheter, flykt, ekologisk och ekonomisk rättvisa. Här samsas en mångfald av uttryck som förenas av en framåtrörelse och en obändig vilja till förändring av sakernas tillstånd.

- Det blir många kära återseenden med konstnärer som vår publik har en relation till, men som presenterar helt nya arbeten från de processer som de befinner sig i idag, säger Johanna Billing.

Utställningen öppnar den 23 maj och pågår till och med den 31 augusti. I samband med öppningen genomför konstnären Sam Hultin ett performance om transpionjären Eva-Lisa Bengtsson. Det följs av ett panelsamtal om konstnärsrollen och konstens roll i samhället.

Medverkande konstnärer: Magnus Bärtås, Valeria Montti Colque, Roxy Farhat, Salad Hilowle, Sam Hultin, Eric Magassa, Konstkollektivet Ugglan, [krig], Linda Tedsdotter och Ella Tillema.

Curatorer: Johanna Billing & Johanna Linder

Kontakt

Johanna Linder

Tel: 0768-610900

Epost: johanna.linder@osterangenskonsthall.se

Uttalande från Bildkonst Sverige 25 februari 2025

Österängens konsthall tvingas skära ner på personal. I en debattartikel i Jönköpings Posten (2025.02.21) konstaterar företrädare för både Konstfrämjandet och Riksförbundet Sveriges Konstföreningar att det är högst förvånande att Österängens konsthall efter tio år av framgångar, fortfarande inte fått en rimlig och stabil finansiering från den kommun som under så många år tagit del av dess verksamhet.

Kulturrådet beskriver i sin senaste rapport På flera ben att bildkonstens infrastruktur är svag, och att de senaste årens satsningar på att förbättra situationen riskerar att raderas ut om vi inte värnar om landets hårt kämpande arrangörer. Österängens konsthall är just en sådan arrangör, som under ett decennium skapat en dynamisk plats där konstens mest aktuella frågor fått möta en bred publik. Bildkonst Sverige vill poängtera vikten av gemensamma platser för konst. Som Kulturrådet konstaterar har bildkonsten små resurser på regional nivå och därför är de kommunala aktörerna särskilt viktiga att värna.

“Aktörer som Österängens konsthall bidrar till ett fritt kulturliv, att barn och unga får meningsfulla sammanhang och till ett levande lokalsamhälle. Bildkonst Sverige vill uppmärksamma politiker på att värna bildkonsten aktörer, särskilt på den kommunala nivån.“

– Magdalena Malm, generalsekreterare Bildkonst Sverige.

Bildkonst Sverige: Uttalande om Österängens konsthall

Debattartikel publicerad i Jönköpings-Posten 21 februari 2025

Det är med både förvåning och bestörtning som vi ser en av landets mest intressanta platser för samtidskonst monteras ner, skriver Greta Burman, förbundschef för Sveriges Konstföreningar och Per Hasselberg, verksamhetschef för Konstfrämjandet, angående nyheten att Österängens konsthall tvingas säga upp stora delar av personalstyrkan.

Efter att på nära håll har följt arbetet med Österängens konsthall under de tio år den har existerat, kan vi konstatera att Jönköpings kommun är att gratulera. När de egna planerna på en kommunalt driven konsthall lades på is, klev Österängens konsthall fram från ingenstans och byggde en fantastisk institution mitt mellan Huskvarna och Jönköping. En konstens demokratiska frikyrka där alla ska med: barn och unga, volontärer, medlemmar, svenska och internationella konstnärskap, flera med lokal och regional förankring. Trösklarna till samtidskonsten har sällan varit lägre. Samtidigt som man har byggt detta “tempel för de många” som Ulrika Stahre beskriver det i Aftonbladet har man siktat högt och i sina konstprojekt adresserat några av samtidens viktigaste frågor: migration, biologisk mångfald, barnrätt, ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

Som en fri, men också relativt ensam aktör utanför storstäderna, har Österängens konsthall också utmärkt sig genom breda samarbeten, från fritidsgårdar och Folkets Hus och Statens Smålandstriennalen och Statens konstråd.

Man har skapat förutsättningar för professionella konstnärer och för första gången på många år väljer unga konstnärer att bosätta sig och verka i regionen.

Vill man ha konst med bredd och spets är det svårt att inte älska Österängens konsthall.

Därför är det med både förvåning och bestörtning som vi konstaterar att Österängens konsthall efter tio år av framgångar, fortfarande inte fått en rimlig och stabil finansiering från den kommun som under så många år dragit nytta av dess verksamhet. För en redan liten och hårt pressad konstförening kan den aktuella nedskärningen av personalstyrkan innebära början på slutet.

Österängens konsthall är den enda aktören i Småland som uppbär statliga Kulturrådets verksamhetsbidrag för fria utställningsarrangörer. Tillsammans med de regionala, privata och övriga medel de drar in är det sammantaget mer än vad konsthallen kostar Jönköpings kommun. Men: regional och statlig finansiering kräver en robust grundfinansiering. Flera konstföreningar har fått uppleva hur finansieringen faller som ett korthus när en bidragsgivare drar ner på ambitionerna. Aktörer utanför storstadsregionerna är särskilt utsatta.

Bildkonsten i Sverige har under lång tid varit systematiskt nedprioriterad – både vad gäller finansiering och möjliggörande infrastruktur. Nu blåser ännu kyligare vindar i Sverige och världen, där konsten och kulturen i bästa fall ifrågasätts och i värsta fall definansieras.

Vi tror att de kommuner som värnar om demokratin, som värnar om möten mellan människor, som värnar om konsten och kulturen som en omistlig del av ett mänskligt samhälle, nu behöver visa detta i praktiskt handling.

Greta Burman, förbundschef Sveriges Konstföreningar

Per Hasselberg, verksamhetschef Folkrörelsernas Konstfrämjande

Jönköpings-Posten: Visa att ni värnar om Österängens konsthall